onsdag, maj 16, 2007

Vårruset

Sitter i mörkret framför en upplyst dator, har tänt ett värmeljus på bordet, dricker Coca-Cola zero (mer än halva flaskan kvar sen i lördags då det agerade drinkblandning) och lyssnar på Norah Jones. Känns rätt behagligt. Och jag ska vara ledig imorgon. Som alla andra, utom de som jobbar på mitt gamla jobb. Det blir så mycket enklare att verkligen uppskatta ledighet när man vet om sådant där.

Mitt gamla jobb slutade jag med buller och bång. Eller så slokade jag ut därifrån efter en sen kväll, kvällen innan. Helena och jag firade av mitt avslut. I min ålder ska jag väl ha lärt mig vissa saker, men eftersom jag inte lärt mig det än så måste jag väl acceptera mig själv som jag är. Hm. :)

På nuvarande jobbet har jag mest gått introduktioner, utbildning, kurser.. det är en uppsjö av system att lära sig och nya rutiner och arbetssätt. Och människor. Helt plöstligt är jag definitivt yngst. Hur bra mina nya arbetskamrater än är, saknar jag verkligen många gamla arbetskamrater. Och jag saknar att känna mig någorsålunda trygg i mina arbetsuppgifter. Men hur mycket jag än saknar allt sånt, så saknar jag inte stället.

Bröllopet var helt underbart. Kände mig dock lite konstig, uppskruvad liksom. Fnissade som små barn i kyrkan och väl utanför poserade vi glatt hela gänget från förr. Utom bruden då, förstås. Under middagen höll jag, K och J ett suveränt tal som K skrivit ihop. Resten av kvällen tror jag att vi blev brudens knäppa kompisar. *s* När bröllopet var slut, var vi inte alls slut. Så vi åkte hem till G och M för att fortsätta umgås. Hur najs som helst.

Otrohet är otroligt intressant. Så länge man själv, eller någon nära, inte är inblandad vill säga. När D dumpade mig var min första fråga om han träffat någon annan. Jag var rätt övertygad om det i ungefär några timmar. Sen insåg jag att han helt enkelt inte älskade mig. Varvid jag var helt övertygad om att han aldrig ens knappt tyckt om mig. Den patetiska dimman kan verkligen lägga sig som ett blött täcke över en ibland. Frågan är varför jag kan tro sånt så snabbt, medan andra som verkligen borde fundera över sin respektive inte märker något. Eller om de bara förtränger. Hm. Aja, vissa borde öppna ögonen mer. Eller följa med ut.

Jo just det, jag joggade/promenerade vårruset igår också. Bäst var helt klart picknickkorgen efteråt och alla presenter man fick. :)

4 kommentarer:

Kattis sa...

Kattis säger: repris i sommar. Jag har redan börjat ladda!

Ullis sa...

Oh jag med! Måste maila så alla är förberedda ju.. har pratat med Jossi. Ska jag höra om vi kan va i Knoppe? *lovely*

Kattis sa...

Jaaaaaa Knoppe!

Anonym sa...

if you ever know and I dont..DO tell!